Fokusgrupper

Läkemedel i miljön

Publicerad 21 mars 2024

Läkare för Miljön arbetar för en hållbar produktion och användning av läkemedel.

Likt de flesta andra produkter bär läkemedel på en risk för miljöpåverkan. Det gäller i alla led, från forskning och tillverkning till försäljning, konsumtion samt avfalls- och avloppshantering.

I Sverige använder vi mer än 1 000 olika aktiva substanser i cirka 7 600 olika läkemedel. Till detta kommer ett ungefär lika stort antal hjälpämnen och även förpackningsmaterial.

Vi vet mycket lite om hur de ämnen som ingår i läkemedlens påverkar människor, växter och djur via mark och vatten i miljön. Internationellt finns dock exempel på allvarliga exempel från utsläpp vid läkemedelstillverkning.

Störst problem finns i låglöneländer som Kina och Indien där stora delar av läkemedlen produceras. Men man har också funnit höga halter från läkemedelsindustrier i andra delar av världen, till exempel i Europa och i USA.

Under och efter användning utsöndras de flesta läkemedel ur kroppen via urin och avföring. Avloppssystemen är därför den största spridningsvägen för läkemedelsrester till miljön.

Läkemedlen är dock kemiskt stabila och reningsverken är inte byggda för att kunna ta emot läkemedlen. Läkemedelsresterna passerar därför reningsverken och följer med det utgående vattnet, utan att halterna minskas eller att deras egenskaper förändras i särskilt hög grad.

Hur stora mängder som sprids på detta vis är oklart liksom hur mycket som sedan tas upp av grödorna. Läkemedelsrester har uppmätts i jord, sediment, ytvatten och grundvatten i Sverige.

Kunskapen anses än så länge bristfällig när det gäller långsiktig påverkan. Läkemedelsverket är övertygad om att ”ökad miljöhänsyn måste tas vid utveckling, tillverkning och användning av läkemedel, medicintekniska och kosmetiska produkter.”

Läkare för Miljön arbetar för en hållbar produktion och användning av läkemedel genom att

• Påverka läkemedelsindustrin mot hållbar produktion av läkemedel
• Påverka hälso- och sjukvården mot en miljövänlig förskrivning och användning av läkemedel
• Påverka myndigheterna för en miljövänlig avfalls- och avloppshantering avseende läkemedelsrester

Verksamhet under 2024:

Medlemmar i området Läkemedel och miljö har varit Bertil Hagström (BH) och Sven
Langworth (SL) som båda är adjungerade till styrelsen för LfM.
Bertil och Sven har under året bevakat olika aktiviteter vid myndigheter och organisationer
som har ansvar/aktiviteter inom området läkemedel och miljö.

En hel del händer när det gäller nationella och europeiska strategier och direktiv.
I februari 2024 beslutade regeringen om den fjärde nationella läkemedelsstrategin, NLS. Läkemedelsverket är ansvarigt för att samordna och följa upp arbetet via Centrum för bättre läkemedelsanvändning, CBL. Arbetet med NLS görs tillsammans med 20 myndigheter och organisationer.

Kunskapscentrum för läkemedel i miljön på Läkemedelsverket har haft relativt begränsad verksamhet under året, men har fått mandat för fortsatt verksamhet under åren 2025-2028, då med fokus på kunskapsuppbyggnad som leder till hållbara lösningar och metoder for att minska läkemedels miljöpåverkan.

På EU-nivå har CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) börjat tillämpas sedan 1
januari 2024. CSRD är ett nytt EU-direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar
effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. I direktivet ingår även ESRS
(European Sustainability Reporting Standards) som är en ny gemensam
rapporteringsstandard för hållbarhetsredovisning, som täcker in 12 olika
rapporteringsområden. Detta får stor inverkan på läkemedelsföretagens arbete med
hållbarhetsfrågor.

Läkemedelsindustriföreningen (LIF) har under året kartlagt sina
medlemsföretags miljöarbete. Man driver på för att alla företag ska upprätta
hållbarhetsplaner enligt LIFs ”Hållbarhetsmanifest” som består av tre pelare: ”Etik och
transparens”, ”God hälsa och tillgång till läkemedel” samt ”Minskad miljöpåverkan”.

Sven L deltog i Stratsys web-seminarium om CSRD och ESRS i oktober.
En bra sammanfattning gavs av EU-direktivens innehåll och implementering.

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, startade i januari sin försöksverksamhet
rörande en samhällsbetald miljöpremie för vissa läkemedel (NSAID, antibiotika och
läkemedel som innehåller könshormoner). Verksamheten ska pågå till 2027, därefter ska
en utvärdering göras.

Angående läkemedelsförpackningar och miljöpåverkan har Sven L varit i kontakt med både
LIF och Sveriges Apoteksförening. Båda organisationerna är medvetna om problematiken,
men jobbar främst med miljöfrågor kring läkemedelsproduktion och utsläpp från överblivna
läkemedel. Intresset för miljöpåverkan via läkemedels olika förpackningar har dock ökat
markant under de senaste åren. Flera organisationer är engagerade, blda 4ocean Team,
Alcimed och Origin Pharma Packaging. I tidskriften Contract Pharma magazine (mars-24)
sammanfattades läget bra och man föreslog ett antal åtgärder som industrin borde
implementera:
1. Användning av återvinningsbart material: Byte från engångsplast till återvinningsbart
material med glasförpackningar, aluminium eller innovativa biobaserade plastförpackningar.
2. Optimera förpackningsdesign för att minimera avfall genom att minska mängden
råmaterial som krävs utan att kompromissa med produktens säkerhet och integritet.
3. Utveckla förpackningar som kan brytas ner naturligt utan att orsaka miljöskador, såsom
växtbaserade material.
4. Monomaterial istället för svårsorterade kombinationer såsom plast + metallfolie i blister.
5. Implementera system där förpackningar kan returneras och återanvändas, vilket är särskilt
effektivt i bulkförsörjningskedjor för läkemedel.

EU-kommissionens förslag till nytt avloppsdirektiv som kom hösten -23 har nu förhandlats
och reviderats. Direktivet börjar gälla i januari 2025 och därefter har medlemsländerna 30
månader på sig att införliva bestämmelserna i sina egna föreskrifter. I direktivet ingår
skärpta krav på rening, med obligatoriska krav på långtgående rening av kväve och
mikroföroreningar för alla reningsverk större än 150 000 personekvivalenter (pe), pe, medan
tätorter större än 10 000 pe får krav efter en riskbedömning. Reningen av
mikroföroreningar ska finansieras av ett producentansvar för läkemedels- och
kosmetikaproducenter.
Medlemsländerna ska även tillgodose allmänhetens tillgång till sanitet och miljöinformation.
I linje med EU:s gröna giv, kommer nya krav om att minska utsläppen av växthusgaser,
effektivare energianvändning och att bättre nyttja resurserna i avloppsvatten och slam.
Dessutom tillkommer krav på att övervaka mikroföroreningar, mikroplast och så kallade
folkhälsoparametrar. Mer information finns på Naturvårdsverkets hemsida.